Nu då avhandlingen har ett namn och allt papperskrig kring den är avklarat (åtminstone för stunden) är det bara att börja skriva.

Jag tänkte börja med introduktionen och det KÄNNS lätt. Jag har ändå under årens lopp läst en hel del om mitt fält och klarar nog av att skriva en vettig inledning. Problemet är att man måste hänvisa till en referens -jag vet att saker förhåller sig på ett visst sätt, för att jag läst det någonstans. Frågan är bara VAR. Det här problemet gäller ju bara det som är "truths universally acknowledged" - är påståendena man kommer med mer specifika, brukar det oftast inte vara några större bekymmer att hitta referensen.

Nu gäller det alltså att komma på det bästa sättet att skriva. Det finns två (vettiga) alternativ:

1. Skriva ner allt man kan och efter att man skrivit klart börja leta efter artiklar som styrker ens påstående - vilka som helst, inte nödvändigtvis dem man ursprungligen läste. 

2. Bestämma sig för att ta fram information för att kunna skriva om ett specifikt stycke i sin avhandling. Först letar man fram sina referenser, läser igenom dem och skriver sen ett slags referat av dem.

Jag tror att jag lutar åt att följa alt.1 Den verkar ta minst tid, men verkar å andra sidan mindre seriös. Helst skulle jag följa alt.2 - den är mera "jag" -, men jag tror inte att det låter sig göras på bara 6 veckor. Det som skrevs först skulle kunna bli väldigt bra, men jag tror inte att det är speciellt tidseffektivt. Mot slutet skulle man ändå inte ha tid att följa alt2, så det är väl bara att följa alt1 från start.

Jag har ytterligare ett bekymmer med skrivandet: jag glömmer bort att äta. Lunchen glömmer jag inte - det är den alldeles för central för - man kan nästan säga att jag lever för lunchen. Men att komma ihåg att äta mellanmål på eftermiddagen är lite mera knepigt. Det är svårare att slita sig från skrivbordet för en kvart, än det är att ta sig därifrån för en halvtimme. Hursomhelst har jag märkt att jag blir lite ilsken av att inte äta. Det är inte bra. Det är varken bra för min koncentrationsförmåga eller sinnesfrid. Lyckligtvis är jag såpass "stel" att jag inte biter huvudet av mina kollegor (men den dagen kanske kommer..), utan småkokar bara inombords. Det kan ju hända att detta bara kommer att eskalera om jag inte gör något åt det - kanske jag måste börja ta med mig en fruktlåda till fikat.